Vad jag gillar att göra

Vad är det som är så speciellt med hår egentligen? Det kan vara väldigt mysigt att pilla med det. Mammas lugg brukar kittla mig så härligt på kinden när vi gosar. Sen kan hår vara skoj att dra i. Hår ser roligt ut när det flyger all världens väg när någon böjer på huvudet upp och ned…. upp och ned. Ja, hår kan roa mig ganska långa stunder.

Gå och hoppa är fortfarande favorit aktiviteter. Gåstolen är inte längre lika attraktiv utan jag föredrar att gå på upptäcktsfärd med hjälp av mamma eller pappa som håller mig i händerna. Pappa är nog den som har mest tålamod medan mamma gnäller lite över ryggont. I övrigt så gillar jag att sitta och rota i en påse, en kartong, eller varför inte ett skåp. Ge mig bara någonting med saker i som jag kan plocka med och sedan sprida ut över hela golvet.  Sen gillar jag att klättra också. Gärna på mamma eller pappa, men det går också bra att klänga på fotpallen vid soffan, elementet eller varför inte soffbordet.

Slutligen så måste jag också nämna att det är fantastiskt roligt att bada. Skvätta vatten och plaska så det stänker i hela badrummet. Jag börjar bli rätt modig och doppar ansiktet i vattnet lite då och då när jag plaskar som värst, och det skrämmer mig inte ett dugg.

Vad jag inte gillar att göra

Nu kan det kännas som jag upprepar mig, men jag gillar verkligen inte det här med att ligga stilla på rygg på skötbordet. Det spelar ingen roll om det är blöjbyte, tvättning eller påklädning på gång. Jag protesterar ofta högljutt så att mamma och pappa verkligen förstår att jag inte gillar det som pågår. Och det verkar faktiskt som att mina protester har lett till mindre ryggläge i badrummet. Alla bodys har packats i kartonger och det är bara t-shirts och klänningar som gäller. Nu är det lösa och sköna tröjor som enkelt tas på. Ingenting som ska knäppas i grenen och jag kan därmed sitta upp vid påklädningen. Härligt! Det där med höga protester verkar fungera!

Så här sover jag

Nu har jag dragits med en riktigt seg förkylning så de senaste veckornas sömn har varit urusel. Det är inte lätt att sova med feber och täppt näsa.  Men annars så tror jag att jag är någonting på spåret. Jag har vid flera tillfällen lyckats somna om av mig själv när jag vaknat till på natten. Tre-fyra timmars sammanhängandes sömn är underbart och verkar även vara uppskattat av mina föräldrar.

Det här med att sova lite bättre visar sig även på dagen. Jag som tidigare hade svårt att ta längre tupplurer än 30 minuters har vid flera tillfällen lyckats sova upp till 1,5 timme helt på egen hand. Dock är det fortfarande vanligast att det ligger runt en 30 fortfarande.

Det här äter jag

Det tog ett tag innan mina föräldrar fattade att jag kan äta själv. Jag var tvungen att totalvägra allt som kom på sked. I två veckor godtog jag endast att plocka med mat i bitar. Min älskade ersättning i flaska blev räddningen under den här perioden då jag inte riktigt fick i mig tillräckligt med mat på egen hand.  Jag accepterar numera lite gröt eller puré vid måltiderna, men bara om jag får min egen tallrik att plocka ifrån också. Och ersättningen så klart!

Nya färdigheter

Jajamensan, nu kan jag krypa! Eller, jag får för mig att jag kan det i alla fall. Jag kan sitta i lugn och ro och plocka i mitt skåp när jag plötsligt ser att kylskåpsdörren öppnas. Det är fantastiskt spännande så jag kastar mig handlöst ut i krypläge och märker sedan att händerna inte riktigt tar emot som det ska. Det har blivit ett par fall, men mamma är ruskigt bra på att trösta så snart vågar jag mig ut på äventyr igen.

Sedan har jag börjat vinka också. Det kommer däremot inte på beställning som mina föräldrar verkar tro. Helst sitter jag framför diskmaskinen och övar på min vinkning samtidigt som jag lyssnar på maskinsurret.

Måste också skryta lite med att jag nästan pratar helt flytande. Det bara kom, rakt upp och ner. Jag kommunicerar ofta och mycket. Lite trist bara att mamma och pappa inte verkar förstå vad jag säger jämnt. Måste visst vara övertydlig med dom verkar det som och får upprepa rätt ofta.