GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN ÄLSKADE DOTTER
Jag hoppas att jag kan vara den mamma du behöver. Du kommer att göra misstag, så även jag. Du kommer göra mig arg och jag kommer förmodligen göra dig ursinnig ibland. Men du ska veta att jag alltid kommer att finnas där för dig och älska dig vad som än händer.
Jag är mamma till ett underverk. Jag är mamma till en stjärna.
ÄLSKAR DIG ALLTID

Att släppa taget
Det hade varit Maya och jag i vått och torrt. Vart jag än gick så var hon vid min sida. Sedan skulle jag helt plötsligt lämna henne vind för våg (ja, kanske inte riktigt) och spendera största delen av min vakna tid någon annanstans än med henne.
Min karriär, mitt jobb, var en stor del av mitt liv innan Maya kom. Jag var duktig på det jag gjorde och jag satsade. Därför kändes det väldigt konstigt att gå in genom dörrarna till kontoret den där första arbetsdagen sedan Maya kom till oss. Jag var inte längre ett med mitt jobb. Den mina kollegor förväntade sig se komma in genom dörren var inte jag.
Det har gått ett par veckor sedan den där första dagen men det värker fortfarande i hjärtat när jag på morgonen måste vinka hejdå till Maya med vetskapen om att jag inte får se henne igen till dess att det är dags för kvällsmat. Det är svårt att hitta en balans, att spara på energi så jag orkar umgås med Maya på det sätt jag vill efter en hel arbetsdag.
Det är också svårt att släppa taget. Varje kväll får Mark en utfrågning där jag undrar över mat och sovtider. Vad de har gjort, lekt och pratat om. Jag känner mig lite utanför. Jag vill kunna föreställa mig hur Mayas dagar ser ut, även om jag inte är där.

Dans och mycket skratt - 11 månader
Bada, gunga, krypa, klättra, dansa, sjunga, prata, grimasera och skratta. Detta är några av mina favoritaktiviteter just nu. Kommer vi i närheten av ett badkar, badbalja eller någonting annat som får mig att tänka på just bad så börjar jag genast att slita i min tröja och försöker dra den över huvudet. Allt för att mina föräldrar ska förstå hur gärna jag vill bada. Det man inte kan kommunicera med ord får man visa med gester.
Jag har också fattat tycke för det här med sång och dans. Favorittonerna kommer ifrån min musikspelande bondgård. När ”Old MacDonald had a farm” kör igång har jag svårt att stå still. Jag gungar med i musiken och rockar loss med armarna. Jag sitter också gärna med när mamma sjunger. Hellre än bra kanske, men när hon sätter igång med rörelsesånger så har vi det riktigt skoj.
Att hitta på nya ljud är kul. Särskilt vid matbordet då jag har mamma och pappas fulla uppmärksamhet. Senaste ljud är att prutta med läpparna samtidigt som jag slår med handen över munnen. Det låter jätteroligt. Testa så får ni se.
Så här sover jag
Jag har visat mina föräldrar att det går att sova hela natten på egen hand. Tro det eller ej men jag gjorde det faktiskt ett par nätter i sträck innan det var dags för ytterligare en utvcklingsfas och på det bökiga framtänder i överkäken som skulle fram. Jag är tillbaka vid att vakna varje timme och sedan vid midnatt vilja komma över till stora mjuka sängen där jag kan krypa tätt intill mamma och pappa och fortsätta sova. Men, jag har visat att jag kan sova hela natten och jag kommer att göra det igen.
Under dagen sover jag ungefär två timmar uppdelat på två tupplurar. Jag tycker som ni redan vet att det är ruskigt tråkigt att sova. Funderar därför på om det kanske är dags att bara sova en gång per dag. Frågan är dock om jag då skulle orka hålla igång i önskat tempo resten av dagen.
Det här äter jag
Oftast äter jag nu samma sak som de övriga runt bordet äter. Visst anpassas maten lite, men jag uppskattar att vi alla äter samma mat. Tidigare har fokus varit att kunna äta själv. Det vill jag förvisso fortfarande, men jag har uppmärksammat att folk omkring mig äter det mesta med bestick och inte med händerna. Så, därför har jag bestämt mig att det är dags för en ändring. Jag vill ha maten på sked. Det är riktigt svårt och jag har fått ge mig ibland och låta mina föräldrar lägga på lite mat på skeden så jag får i mig något. Annars vill jag göra det mesta själv och brukar protestera kraftigt när jag får för mycket hjälp.
Nya färdigheter
Jag går nu! Det hörde jag pappa säga till mamma för någon vecka sedan. Nu tyckte han att det räknades som att jag går och att mamma skulle skriva upp det i ”Min första året bok”. Jag går alltså ett par steg och tar mig fram mellan möbler som inte är så långt ifrån varandra. Blir det en längre sträcka så föredrar jag fortfarande att krypa.
Jag börjar också bli bättre på att kommunicera. Det jag säger verkar mina föräldrar fortfarande inte förstå så jag har utvecklat mitt förråd av gester och miner och kommer rätt långt med det. Skaka på huvudet betyder nej. Vinka är såklart hej eller hejdå. Vinka med ena handen mot mig betyder att jag vill ha någonting. Lyfter upp armarna när jag vill bli buren.
